För äldre

Psykoterapi för äldre

Psykoterapi med äldre – personer i åldern 65 – 79 år – har en god effekt enligt en översikt från Socialstyrelsen. Man har sammanställt behandlingsresultat som gäller de vanligaste psykiska besvären hos äldre som depression och ångest. (Socialstyrelsens publikationer 2009, Psykologisk behandling av psykiska besvär hos äldre: En kunskapsöversikt.)

Trots att psykologisk behandling har uppenbara fördelar så har det allmänna inte satsat på psykoterapi för äldre. Möjligheterna att få psykoterapeutisk hjälp anpassad till de äldres behov är försvinnande små.

Teman i terapier med äldre

De existentiella frågorna får naturligt nog en större tyngd under de terapeutiska samtalen med äldre. Känslan av att livet är ändligt finns närvarande.

Den äldre kan i sin utsatthet behöva värna om sin integritet; söka nya perspektiv på negativa händelser som inträffat under livsresan och försöka få en bättre förståelse för varför livet blev som det blev.

Men man vill också gärna tala om det konkreta, göra något bra av det liv man lever nu. Man söker ofta hjälp för att bearbeta sorg och förluster; för att tala om relationer till sin partner, till syskon och barn. Ofta gäller oron barns svårigheter.

För många innebär det en stor omställning att vid pensioneringen gå från arbetslivet med dess struktur och kamratumgänge till att skapa en ny tillvaro som känns meningsfull.

På ett mer övergripande plan kan det handla om att acceptera att man har förlorat förmågor; om att våga ge upp gamla vanor och beteenden och om att bejaka nya behov.

Hur terapin går till

Som äldre har man i regel lättare för att öppna sig för en terapeut som själv är äldre och som har lång livserfarenhet. Känslan av att tiden är begränsad kan ge den hjälpsökande modet att snabbt ta itu med sina svårigheter i terapin. En upplevelse av att det är nu det gäller, nu eller aldrig. Att det inte finns så mycket att förlora, men desto mer att vinna. Med terapeutens hjälp kan man komma ur gamla tankebanor och öppna upp för nya tänkesätt. Även sådant som från början verkar vara mindre förändringar kan komma att få avgörande positiva följder.

Upplevelsen av att gå i psykoterapi

Så här berättar en hjälpsökande om hur det var att gå i psykoterapi. (Utdrag ur TV-programmet ”Fråga doktorn”, augusti 2016):

– Du tog hjälp av psykoterapi?
– Ja, det betyder så mycket så det kan jag inte beskriva. Jag fick tipset av en klok mycket nära vän – att jag skulle tala med den här psykoterapeuten. Vad hon åstadkom för mig! Det var ju inte så att hon talade om att så och så ska du göra men vad hon gjorde var att hon lät mig tala. Hon lyssnade på mig; hon lyssnade. Jag fick tala. Jag fick på något sätt ösa ur mig allt det här som jag hade inom mig – att gå ner på djupet. Att gå ner i djupet är det svåraste och det skulle vi behöva göra så mycket mer och ta locket av alla dessa bördor. Tigandet har ställt till med så mycket lidande.

Ett annat exempel

Mannen som förlorat livslusten och som sökte hjälp för att kunna acceptera sina fysiska problem. På grund av operationer och ålder kunde han inte längre utöva de fysiska aktiviteter (tennis, skidåkning bland annat) som han tidigare ägnat mycket tid åt och som varit så viktiga för honom. Livet kändes nu tomt och meningslöst och han visste inte hur han skulle orka gå vidare. Med terapeutens hjälp kunde han dock småningom hitta andra områden som intresserade honom. Han kunde också se vad det fanns för positivt i hans liv, trots de fysiska problemen och livet kändes inte längre lika meningslöst.